Livet är svårt ibland

Besökte vårdcentralen idag. Läkarens ordinationer var följande :




Ibland så är livet svårt, det för med sig svåra saker till oss

En rund ring +
ett tillägg på medicin.

Ut ur ringen!
Ut ur cirkeln!
Du måste ut ur den.

Dumma doktor chilenare.
Livet är ännu svårare när man ska kommunicera med läkare som inte riktigt fattar svenska språket eller sina patienter.
Återkommande problematik som uppenbarligen inte löses upp med hjälp utav några piller - äsch vafan, tyst på fanskapet!

Släng i henne lite mer piller.
Jaja.
Tänker då inte gå till jobbet.
Trotsar som en liten 3åring.
Nej då.

Mer piller däremot.
Så from torsdag.

Om han kunde få känna på min panik.
Se min rädsla.
Rota runt bland mina tankar.

Har du konstiga tankar?
Ja.. ehh beror på, vad är konstiga tankar?
Att du vill göra dig själv illa tex?

Tror du att jag inte har det,
men jag kan skilja på när de blir tillräckligt farliga.

Nej, bara overklighetskänslor.
Bara overklighetskänslor.

Jag tror panikångest.
Ja jag tror också jag har panikångest.

Kanske kurator?
Kanske psykoterapeut och riktig hjälp?

Jag trodde att livet var lätt.
Aldrig svårt. Jag trodde att jag aldrig mer
skulle behöva genomlida ännu en motgång.

Blödande sörja.
Dumt allting.

Riktigt uselt tom.